Wienkongressen

miniatyr|upright=1.5|Wienkongressen, målning av Jean-Baptiste Isabey, 1819. Wienkongressen var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien mellan september 1814 och juni 1815, efter Napoleonkrigen.

Kongressen syftade till att ordna Europas karta efter franska revolutionen, Napoleonkrigen och upplösningen av Tysk-romerska riket. Meningen med kongressen var att skapa maktbalans, att ingen stat skulle få ett dominerande inflytande, vilket framför allt innebar att Frankrike inte skulle tillåtas att bli för mäktigt. En ledande princip, kallad legalitetsprincipen, var även att de gamla furstehusen skulle återinsättas även om gränser flyttades och områden byttes. I alla stater gjorde aristokratin försök att få tillbaka den maktposition som den haft före revolutionen och Napoleon Bonaparte. Reaktionen mot franska revolutionen var också en reaktion mot upplysningstiden. Etnicitet togs ej i beaktande vid de territoriella förändringarna, vilket på många platser ledde till att etniska grupper med en stark självidentitet utvecklade en stark nationalism. Ett exempel på just de etniska problem som uppstod är Serbien, där den uppblossande nationalismen i förlängningen ledde till skotten i Sarajevo, en av många utlösande faktorer till första världskriget. Levererad av Wikipedia